Klädregler för kvinnor inom islam

Sanningen är avslöjad

Gud den Allsmäktige påminner i Koranen att Han har lagt ingen svårighet på oss, både män och kvinnor, i utövandet av vår religion:

"Ni ska sträva för Guds sak som ni borde sträva för Hans sak. Han har valt er och har lagt ingen svårighet på er i utövandet av er religion – er fader Abrahams religion..." (22:78) 

Koranen ger oss en ledtråd att kvinnor, under Profetens tid, inte utsattes för svårigheter och inte var beslöjade (hijab):

"Utöver de kategorier som beskrivits för er, är ni förbjudna att gifta er med några andra kvinnor, inte heller kan ni ersätta en ny hustru (från de förbjudna kategorierna), oavsett hur mycket ni beundrar deras skönhet.  Ni måste vara nöjda med dem som redan gjorts lagliga för er. Gud vakar över allt." (33:52) 

Uppenbarligen kan du inte beundra deras skönhet om de var beslöjade.

Enligt Koranen är det bästa plagget "rättfärdighetens plagg" och inte "slöjan" (hijab) som vi förstår från följande vers:

O Adams barn, vi har försett er med kläder för att täcka era kroppar, såväl som för lyx.  Men det bästa plagget är rättfärdighetens plagg.  Dessa är några av Guds tecken, så att de må ta lärdom." (7:26) 

Uppenbarligen tar de "islamiska lärda" inte lärdom av Koranen. De anser att "hijab" är det bästa plagget trots att vi kommer att visa, om Gud vill, senare i denna artikel att ordet "hijab" inte har något att göra med klädkoden för kvinnor.

Kvinnor ska täcka sitt bröst (barm) och inte ansiktet eller håret baserat på vers 24:31 i Koranen:

"Och säg till de troende kvinnorna att dämpa sina ögon och bevara sin kyskhet. De ska inte avslöja några delar av sina kroppar, utom det som är nödvändigt.  De ska täcka (khimar på arabiska) sina bröst, och ska inte slappna av denna kod i närvaro av andra än sina män, sina fäder, sina mäns fäder, sina söner, sina mäns söner, sina bröder, sina bröders söner, sina systrars söner, andra kvinnor, de manliga tjänarna eller anställda vars sexuella drift har upphävts, eller barnen som inte har nått puberteten.  De ska inte slå sina fötter när de går för att skaka och avslöja detaljer om sina kroppar.  Alla ni ska omvända er till Gud, O ni troende, så att ni må lyckas." (24:31)

Det arabiska ordet "Khimar" (inte Hijab) i ovanstående vers 24:31 betyder vilken som helst "täckning". De flesta traditionella översättningarna är uppenbarligen influerade av så kallade hadith som tillskrivs profeten och tolkar ordet "Khimar" som "Hijab" (slöja)! En av de populära engelska översättningarna av Koranen som används av traditionella muslimer är av A. Yusuf Ali, Mr. Yusuf Ali översatte ovanstående vers 24:31 som "...de ska dra sina "slöjor" över sina bröst...". Förvrängningen är uppenbar; det arabiska ordet för slöja är hijab" och inte "khimar"!

Enligt Koranen ska kvinnor förlänga sina kläder:

"O profet, säg till dina hustrur, dina döttrar och de troendes hustrur att de ska förlänga sina kläder. Så kommer de att kännas igen och undvika att bli förolämpade. Gud är Förlåtare, Barmhärtigast." (33:59)

En kvinna får lätta på sin klädkod i följande situationer:

"Kvinnorna får lätta (på sin klädkod) runt sina fäder, sina söner, sina bröder, sina bröders söner, sina systrars söner, de andra kvinnorna och sina tjänare. De ska vörda Gud. Gud bevittnar allt." (33:55)

Observera att i fallet med en manlig tjänare måste vi hänvisa till Koranen 24:31 som nämnts tidigare. Äldre kvinnor får också lätta på sin klädkod under vissa förhållanden (24:60).

Det framgår tydligt av ovanstående verser att klädkoden för muslimska kvinnor enligt Koranen är rättfärdighet och blygsamhet och inte slöjan (hijab)!

Det arabiska ordet "hijab" i följande sju verser i Koranen syftar på något annat än klädkoden för kvinnor:

En barriär skiljer dem åt (Wa bayna-humaa hijaab), medan Skärselden är upptagen av människor som känner igen varandra på deras utseende. De kommer att kalla paradisets invånare: "Fred vare med er." De kom inte in (i paradiset) genom önsketänkande." (7:46)

"När du läser Koranen, placerar vi mellan dig och dem som inte tror på Livet Efter detta en osynlig barriär (hijaabam-mastuu-raa)." (17:45)

"Medan en barriär skilde henne från dem (Fattakhazat min duunihim hijaabaa), sände vi vår Ande till henne. Han kom till henne i form av en människa." (19:17)

"O ni som tror, gå inte in i profetens hem om ni inte får tillåtelse att äta, och ni ska inte heller tvinga

en sådan inbjudan på något sätt. Om du blir inbjuden får du komma in. När du har ätit färdigt ska du gå; inled inte långa samtal med honom. Detta brukade såra profeten, och han var för blyg för att berätta det för dig. Men Gud drar sig inte undan sanningen. Om du måste be hans hustrur om något, be dem bakom en barriär (Wa izaa saaltumuu-hunna mataa-an fasaluuhunna minw-waraaa-i hijaab). Detta är renare för era hjärtan och deras hjärtan. Ni får inte såra Guds budbärare. Ni ska inte gifta er med hans hustrur efter honom, för detta skulle vara en grov förseelse i Guds ögon." (33:53)

"Han sade sedan: "Jag njöt av de materiella tingen mer än jag njöt av att tillbe min Herre, tills solen var borta (hatta tawaarat bilhijaab)." (38:32)

"De sade: "Våra sinnen är bestämda, våra öron är döva för ditt budskap, och en barriär skiljer oss från dig (wa baynika hijaabun-fa-mal innanaa aamiluun). Gör vad du vill, och det ska vi också göra." (41:5)

"Ingen människa kan kommunicera med Gud utom genom inspiration, eller bakom en barriär (aw minw-waraaai hijaabin), eller genom att sända en budbärare genom vilken Han uppenbarar vad Han vill. Han är den Högste, den Visaste." (42:51)

Koranen ålägger både män och kvinnor ansvaret att sänka blicken, och definitivt inte att beslöja kvinnan (hijab) som vi förstår av följande vers:

"Säg till de troende männen att de ska sänka blicken och bevara sin kyskhet. Detta är renare för dem. Gud är fullt medveten om allt de gör. Och säg till de troende kvinnorna att sänka blicken och bevara sin kyskhet..." (24:30-31)

Sammanfattningsvis är beslöjandet av kvinnor i vissa islamiska länder en traditionsbaserad religiös innovation för att förtrycka kvinnor. Det har inget att göra med Guds lagar i Koranen. 

Analys av Koranverserna

Följande är ett försök att belysa missuppfattningarna angående kvinnors klädkod inom islam, varav många har sin rot i själva versernas vokabulär. Betydelsen av de ord som används i Koranen har effektivt manipulerats för att förvränga den sanna innebörden av Guds ord och rättfärdiga den islamiska traditionens praxis.

Under många år har ett flertal personer med omfattande bakgrund inom det arabiska språket bidragit till de förklaringar som har samlats in och slutligen presenteras här. Därför kan formuleringen av dessa definitioner inte enbart tillskrivas mig.

Gud har gett oss tre grundläggande regler angående kvinnors klädkod:
(1) det bästa plagget är rättfärdighetens plagg,
(2) när vi klär oss, ska vi täcka vårt bröst (barm), och
(3) att förlänga vårt plagg.

Även om dessa tre enkla regler kanske inte är tillräckliga för dem som inte litar på visdomen i Guds ord, vet de sanna troende att Guds dekret är absolut tillräckligt.

Även om det ligger inom Guds fulla makt att förse mänskligheten med fler regler angående klädkod (till och med till den grad att det handlar om grafer, design eller definierande färgbegränsningar), lånar Han istället mänskligheten enkla termer för vägledning och lämnar resten åt oss att bestämma. Och genialiskt nog är dessa tre riktlinjer perfekt tillräckliga för att ge varje kvinna en medvetenhet om korrekt anständighet samtidigt som hennes rätt att fritt välja sin klädsel skyddas. Varje tillägg till dessa grundläggande koraniska regler kan ses som ett flagrant försök att korrigera Gud eller förbättra Hans barmhärtiga design.

Trots detta har översättare medvetet lagt till sina egna förvanskade åsikter i versen som baseras på de människoskapade böckerna Hadith och Sunna. Med all sannolikhet har delar av deras slutsatser också härletts från arabiska kvinnors traditionella klädsel under Muhammeds tid. Som ett resultat skiljer sig dessa tolkningar av Koranen helt från Guds befallningar.

Ändå omger den största graden av kontrovers ett utvalt antal ord. Jag kommer att ta upp dessa nu, och sedan fortsätta att förklara andra termer som är utsatta för feltolkning.

Feltolkade arabiska ord i verser som handlar om kvinnors klädkod

”Och säg till de troende kvinnorna att sänka blicken och bevara sin kyskhet. De ska inte visa några delar av sina kroppar, utom det som är nödvändigt. De ska täcka sina bröst och ska inte lätta på denna kod i närvaro av andra än sina män, sina fäder, sina mäns fäder, sina söner, sina mäns söner, sina bröder, sina bröders söner, sina systrars söner, andra kvinnor, de manliga tjänarna eller anställda vars sexuella drift har upphävts, eller barn som inte har nått puberteten. De ska inte slå med fötterna när de går för att skaka och avslöja vissa detaljer av sina kroppar. Alla ni ska omvända er till Gud, o ni troende, så att ni må lyckas.” 24:31

Verserna 24:31 och 33:59 lär oss vad vi behöver veta: Om du tittar på det arabiska ordet Yudnina (som betyder förlänga), Alaihinna (som betyder på deras / över deras), Min- jaloabiibhinna (som betyder klänning eller plagg), är detta de enda termerna som används i den versen för att specificera lärorna om vår klädkod. Och ännu mer anmärkningsvärt är att arabiska ord som beskriver huvud, hår, ögon eller slöja inte finns någonstans.

Khimar / khomoorehenna

Den traditionella betydelsen har alltid varit ett täcke, INTE ett huvudtäcke; dock definierar den senaste innovationen inom översättning det som huvudtäcke. Khimar gjordes avsiktligt för att betyda ”huvudtäcke” av forskare som önskade genomdriva sina personliga förståelser som, ironiskt nog, motsäger Gud i Koranen. De förde denna förvanskade betydelse vidare till varandra, inklusive de forskare som skrev om de arabiska ordböckerna.

Ordet "khimar" kommer från rotordet khamara som betyder "att täcka", så allt som täcker något är en khimar. Vin på arabiska kallas "khamra", eftersom det täcker hjärnan och får en att förlora sin förmåga att tänka korrekt. En gardin är en khimar eftersom den täcker ett fönster, en bordsduk är en khimar eftersom den täcker ett bord, en klänning är en khimar eftersom den täcker kroppen (alla klänningar anses vara en khimar; khimar är inte begränsad till en huvudbonad). En filt kan användas som en khimar, en sjal är en khimar, etc. De flesta översättare, påverkade av Hadith, översätter ordet som SLÖJA och vilseleder därmed de flesta att tro att denna vers förespråkar att täcka huvudet.

I 24:31 ber Gud kvinnorna att använda sin täckning 'khimar' (som är en klänning, en kappa, en sjal, en skjorta, en blus, en scarf etc.) för att täcka bröstet/barmen, inte huvudet eller håret. Om Gud så ville beordra kvinnorna att täcka huvudet eller håret, skulle inget ha hindrat Honom från att göra det, men Gud beordrade inte kvinnorna att täcka huvudet eller håret. 

Det arabiska ordet för bröst, "jaib", finns i versen (24:31), men de arabiska orden för huvud, "raas" eller hår, "shaar" finns INTE i versen.

Den sista delen av versen (24:31) översätts som: "De ska inte slå fötterna när de går för att skaka och avslöja vissa detaljer av sina kroppar." Kroppens detaljer kan avslöjas eller inte avslöjas av klänningen du bär, inte av din huvudbonad.

Lägg också märke till uttrycket i 24:31: "De ska inte avslöja några delar av sina kroppar, utom det som är nödvändigt."

Detta uttryck kan låta förvirrande för många, helt enkelt för att de ännu inte har förstått Guds barmhärtighet. Återigen använder Gud en extremt allmän term för att ge människor friheten att själva bestämma lämpliga definitioner av "vad som är nödvändigt" i enlighet med deras egna omständigheter.

Det är inte upp till en lärd eller någon särskild person att definiera denna term. Istället placerar Gud en avsiktlig tvetydighet i versens terminologi för att ge varje kvinna ett lämpligt val och omdöme angående hennes personliga klädstil. Kvinnor som handlar rättfärdigt kommer inte att ha några problem att fatta rätt beslut när det gäller att endast avslöja det "som är nödvändigt."

Zeenatahunna

Ordet "zeenatahunna" i 24:31 syftar på kvinnliga kroppsdelar (skönhet) som kan accentueras med överdrivna kroppsrörelser under gång, INTE de konstgjorda prydnader och dekorationer som vissa översättare hävdar att termen syftar på. I slutet av versen sa Gud till kvinnorna att inte slå fötterna för att visa sin "zeenatahunna."

Att slå med fötterna när man går kan betona eller skaka vissa delar av kroppen som inte behöver uppmärksammas på ett lättsinnigt sätt. Det är viktigt att komma ihåg att även om att gå med överdrivna steg kan locka riktad uppmärksamhet till vissa kroppskurvor, så förstärker handlingen inte huvudets, hårets eller ansiktets sexuella attraktionskraft. De förblir konstanta trots alla ofördelaktiga rörelser och är inte en del av vad Gud i denna vers kallar den dolda zeena. Dessutom har de arabiska orden som används i någon av verserna inget att göra med hår, huvud, ögon eller smink.

Faktum är att det finns två ord i 33:59 som har förvrängts:

Oavsett aktivitet är klädkoden som beskrivs i Koranen obligatorisk hela tiden. Så oavsett om du är på jobbet, på marknaden, ber hemma eller i moskén, gäller samma bud för alla tillfällen. Slöjan krävs dock inte för att utföra någon islamisk ritual oavsett tid och plats.

Ändå rekommenderar Koranen specifikt att man klär sig snyggt när man besöker moskén i 7:31. Det finns dock inget specifikt bud om klädstil när man utför kontaktbönen.

Traditionella muslimer utmanar dessa bud genom att tvinga sina kvinnor att täcka sina kroppar från topp till tå, precis innan de hindrar dem från att kunna andas. Men om detta verkligen vore en islamisk förordning, vilket behov skulle det då finnas för Gud att tydligt säga till kvinnor att "täcka sin skönhet"? Gud kunde lika gärn ha beordrat kvinnor att täcka sig från topp till tå. Genom att felaktigt citera ordet "skönhet" i versen, avslöjar forskare de friheter de tar sig när de förvränger Koranens sanna mening genom att låna ut sina felaktiga översättningar till felaktig logik. För enligt deras uppfattning kan det hävdas att oattraktiva och äldre kvinnor ska undantas från att beslöja sig på grund av avsaknaden av skönhet hos sådana kvinnor. 24:31 lär oss vad vi behöver veta; det finns bara tre ord i versen för att specificera kvinnlig klädkod.

Gilbab

Denna term översätts vanligtvis som "tyg" men en uppenbar förvrängning finns i denna tolkning. Tyg är bara en sorts gilbab. En klänning, en skjorta, en kjol, en nattlinne, en kappa – kort sagt – vilket allmänt tygstycke som helst kan klassificeras som en gilbab. Termens betydelse förnekar också varje koppling till kön; man eller kvinna kan bära en gilbab. Att leda andra att tro att ordet hade någon annan betydelse, obunden eller begränsad, är en konspiration bland förvrängarna för att lura de oskyldiga till en falsk uppfattning om sanningen.

Min jaloabiibhinna talar om klänning eller plagg i allmänhet. Nyckelordet är Yudinana. Innan någon förklaring av denna term är det dock nödvändigt att diskutera ordet "ala."

Ala

Ordet ala i denna vers får betydelsen "att täcka"; detta blir tydligt på grund av ordets speciella stavning, med den arabiska bokstaven ain. I en vanlig variation av ordet stavas ala med bokstaven alif, vilket ändrar definitionen av termen till att betyda "tills."

Så Gud ber kvinnorna att använda vilket plagg det än är för att täcka bröstet. Gud säger inte att man ska använda ett plagg som täcker dig från topp till bröst.

Yudinana

Detta ord härstammar från termen "Dana" som betyder "att närma sig." Det kan lätt förstås som "att närma sig marken" (dvs. förlänga), men den exakta längden antyds ingenstans. Sådana detaljer lämnas åt individen att bestämma. Förvrängare försöker översätta yudinana som att ta tag i ditt tyg och kasta det över dig själv.

De arabiska orden yudnina (förlängning), alaihinna (på deras/över deras) och min jaloabiibhinna (klänning eller plagg) är de enda termerna som används i versen för att specificera lärorna i vår klädkod. Ingenstans hittar man något arabiskt ord som beskriver huvudet, håret, ögonen eller slöjan för den delen.

I en annan vers som rör kvinnors klädkod, faller tolkningar av ”förlänga sin klädnad” i kontrovers. Att prästerna misslyckas med att ge den sanna meningen bakom ordet i Koranen, förblir en huvudfaktor i avvikelsen.

Slutsatser

”O profet, säg till dina hustrur, dina döttrar och de troendes hustrur att de ska FÖRLÄNGA sina kläder. Så kommer de att kännas igen och undvika att bli förolämpade. Gud är Förlåtare, Mest Barmhärtig.” (33:59)

Att täcka bröstet med en oberoende tygbit är också att beslöja barmen. Traditionella muslimska kvinnor har förnyat en klädstil för att täcka huvudet utan grund från Koranen, nämligen slöjan. Även om det är fel att hävda det som en islamisk klädsel, är det fortfarande fel att slå ihop det ena med det andra och hävda att huvudslöjan de bär måste förlängas för att täcka barmen.

I 33:59 fastställer Gud den andra regeln för klädkoden för muslimska kvinnor under profetens liv. I denna vers sade Gud till profeten att säga till kvinnorna att förlänga sina kläder, och sade aldrig hur lång längden skulle vara. Gud kunde ha sagt att de skulle förlänga sina kläder till anklarna eller till mitten av vaden eller till knäna, men GUD GJORDE DET INTE. Gud vet att vi kommer att leva i olika samhällen och ha olika kulturer och insisterar på att de mindre detaljerna i denna klädkod kommer att lämnas åt folket i varje samhälle.

För varje person, kunnig eller inte, att dra en gräns och dra slutsatser för Gud om definitionen av blygsamhet är bara att erkänna att han eller hon förmodar sig veta bättre än Gud. Gud lämnade det öppet för oss (förutsatt att de följer de tre grundläggande reglerna) och ingen har befogenhet att begränsa det. Dessutom kan det rätta sinnet avgöra vilken klädsel som är tillräckligt passande för att undvika förolämpningar. Endast män som hyser orena uppfattningar om kvinnor kommer att behålla sina grova tankar. Medan Gud befaller ”de troende männen och kvinnorna att dämpa sina ögon och upprätthålla sin kyskhet.”

Således läggs den traditionella Hijaben till av Sunnah, och den är inte detaljerad i Koranen. Detta gör Sunnah till en skrift som rankas med Koranen. Under profetens tid följde han endast Koranen. Genom att sammanställa befallningarna för kvinnor att klä sig som Gud avser dem, utöver instruktionen att se på kvinnor med blygsamhet och respekt, kommer det inte att finnas några problem – om Gud vill.